Idag har jag träffat min barndomskamrat Sandra för en sushilunch. Det var så jädra längesedan jag träffade henne att det är skamligt. Tur vi båda är som vi är, så no hard feelings what so ever. Jag är ju lite speciell när det kommer till det sociala livet så att säga. Jag har inget behov av att vara med någon annan än mig själv, vilket kanske är lite konstigt, men jag fungerar så. Såklart så älskar jag ju att vara med kompisar och sådär, men jag har inget behov av det egentligen... Lite invecklat att tala om det såhär, men jag är en ensamvarg. Jag tror det har att göra med att jag är så sjukt social av mig, så det blir bara för mycket av det ibland och då måste jag bara sitta för mig själv och vara tyst. Ja, vad vet jag... Jag bara är såhär. Men jag tycker inte mindre om mina vänner för det.

I vilket fall som helst hade jag huuur kul som helst med Sandra idag. Vi garvade så vi grät och pratade om allt mellan himmel och jord! Efter vi käkat lunch drog vi på Waynes och drack en latte och sedan åkte vi hem till henne en sväng, eftersom jag inte sett var hon bodde än. I en skitfin och stor tvåa på Östermalm bor hon med sin karl, jag blev lite avis, eftersom jag också vill bo i ett sånt där gammelhus i stan. Kanske senare, who knows?

Btw, här får ni ett litet smakprov på vardagsrummets nya färger. Lägger upp lite bilder på det senare.


Lite nytt på vardagsrumsbordet, ljus från IKEA, ljusfat från Indiska och ljusstakarna är från Erikshjälpen.