Dagarna bara försvinner. Just nu känner jag ingen motivation alls att kliva upp på mornarna, heller inte att klä på mig. Jag gör ingenting (förutom att scanna igenom nätet efter jobb) under dagarna. Ingenting är ju roligt, särskilt om man inte har pengar...
Jag kan ju inte ens gå på bio, jag älskar bio! Har velat åka skridskor med karln ända sedan vi åkte på nyår, men näe... jag får ju inte ens göra saker som är gratis!

Idag har jag iaf skaffat en s.k Jobbcoach. Den personen får då betalt från Arbetsförmedlingen för att hjälpa mig skaffa ett jobb. Jag är glad för den lilla hjälp jag kan få. Men i vilket fall som helst känns det bra bara att få komma ut och träffa folk och få känna att man gör någonting iaf. Det skulle kännas bra och få ett riktigt bra CV, även om jag tycker mitt är bra, så vet jag ju inte om det är det påriktigt.

Väntar också på massa svar från olika jobbansökningar och även från beslutet från Handels. Ska jag få ersättning eller inte? Dön dön dön dön *hajenlåten* Men allvarligt, jag är trött. Trött på att allt ska gå emot mig... trött på att mina pengar snart är slut, trött på att jag stått och betalat in hur mycket som helst, till ett fack som inte hjälper mig. Näe, låt oturen försvinna nu...annars kanske jag måste börja knarka. Jag menar, dom på torget verkar ha det bra?

Aja..hejs!